Slottet som blev klubbhus

På medeltiden fungerade Brogård, sedermera Bro Hof Slott, som kungsgård dvs. ett gods ägt av kungen eller statsmakten, där allmogen var skyldig att bidra med dagsverken samt bygga och underhålla hus. Senare ägdes och drevs gården av släkter som Rålamb, Funck, Ribbing, Cederhielm, Sparre och Reuterskiöld.

När greve Johan Sparre ärvde gården på 1800 talet tog han sig an den då eftersatta egendomen och bestämde sig för att uppföra ett nytt Corps-de-logi istället för den gamla förfallna röda huvudbyggnaden i trä.

 
Under den aktive Johan Sparres tid blomstrade gården. Förutom framgångsrikt jordbruk drev han bl.a. ett tegelbruk och ett mejeri.

Johan Sparre byggherre 1888
Det nuvarande slottet uppfört 1888 fick ett tidstypiskt utseende i barockstil med inslag av empir. Mittpartiet kröns av en kupol som avslutas med en hög lanternin. Arkitekten Herman Holmgren hade tidigare gjort sig känd för ritningarna till Uppsala Universitet.

KF (Kooperativa Förbundet) köper 1968
Johan Sparre avled barnlös. Det blev hans systers dotterdotter Ebba Reuterskiöld, född von Rosen, som 1938 fick ärva gården. Ebba var gift med friherre Carl Reuterskiöld.

1968 sålde Ebba Reuterskiöld gården till Kooperativa Förbundet som i sin tur arrenderade ut egendomen till nästa generation Reuterskiöld. De senaste arrendatorerna var Ebba Reuterskiölds son friherre Carl Reuterskiöld (f.1939) och hans avlidna maka Birgitta.

Golfanläggningen Bro Hof Slott GC 2006
Ett halvt sekels bristande underhåll resulterade i att gården var i undermåligt skick år 2002 då den köptes av Björn Örås.

År 2004 godkände Upplands-Bro kommun en ny detaljplan som innebar att en ny verksamhet kunde inledas. Jordbruksverksamheten som lagts ned ersattes med golfanläggningen Bro Hof Slott Golf Club som bedriver golf- och restaurangverksamhet sedan augusti 2006.

Varsamt renoverat
Slottet har totalrenoverats av nuvarande ägare till sin forna 1800talsprakt. Renoveringen har utförts varsamt för att återskapa och försköna det ursprungliga utseendet. Fasad och yttertak har restaurerats och klockspelet elektrifierats. Mycket arbete har lagts ned på innertak, stuckaturarbeten ochdekorationsmålning.

Ett av rummen ”Sparrerummet” har uppkallats efter den forne ägaren och byggherren. Man har återställt rummet såsom det en gång var med empirmöbler samt porträtt på Johan Sparre och hans ättlingar. 

Terrassen har byggts ut i söder. För att åstadkomma den fantastiska utsikten mot Mälaren har åtskilliga massor sten sprängts bort.

De fyra flygelbyggnaderna finns kvar sedan 1700 talet. Alla byggnaderna har renoverats utvändigt och används i dag i verksamheten.

Den nuvarande festsalen som tidigare bestod av två oinredda förrådsrum har iordningställts, färgsatts och fått ny stuckatur. Inredningen har anpassats efter den nya verksamheten där nytt och antikt möts i fin harmoni.

I samklang med natur och kultur
Byggandet av golfanläggningen har resulterat i att Bro Hof Slott har räddats från totalt förfall, att byggnader som tillhör slottet har restaurerats. Dock var många byggnader efter långvarig brist på underhåll i så dåligt skick att de inte gick att rädda.

Trädgården kring slottet har nyanlagts, tidstypiska grindar har tillverkats och grönytor har iordningsställts. Utanför golfverk-samheten har ägaren av slottet också köpt in 250 ha mark vid Broängarna för att anlägga ett naturskyddsområde.

Bro Hof Slott har tagit på sig skötseln av detta område där fågeltorn och stigar har byggts för allmänheten. Bro Hof Slott är därmed ett gott exempel på hur förändringar i miljön bidrar till att natur och kulturvärden räddas och bevaras.

Bro Hof Slott har samarbetat med Bro Lossa Hembygdsförening och upplåter plats för arkivering av gårdsarkivet.

Bro Hof Slotts vapen, tecknat av heraldiker Magnus Bäckmark

Genom att slottet fick ny ägare 2002 så behövdes också ett nytt vapen. Ett heraldiskt vapen skall spegla både historia och framtid. Det görs med hjälp av heraldikens speciella symbolspråk och formkrav.

Slottets namn Bro Hof syns i vapnet på flera sätt. Det finns en bro tecknad som står både för Slottets namn och dess anknytning till orten Bro. Hof är gammalsvenska och kommer från det tyska Hof som betyder stor gård. Lejonet går på "bron", framför ett parti av borgmuren på kungsgården/"hovet"(Hof). Bro och Hof bildar tillsammans slottets namn Bro Hof Slott.

Alla vapen skall också ha ett valspråk. Anspelning på bro finns inte bara i vapnet utan också i valspråket, som är textat på valspråksbandet under vapnet. Valspråket på latin lyder ”traditio pons ad futurum” och betyder översatt ”tradition är bron till framtiden”. Framtid symboliseras med en stjärna i heraldiken.
 
Förekomsten av lejon i vapnet har att göra med slottets medeltida ursprung som kungsgård - ett lejon är en kunglig sinnebild och fördes som vapenbild av Sveriges medeltida kungar av Folkungaätten. Därutöver är lejon allmänsymboliskt en personifikation av mod och styrka och av den anledningen ofta använd inom heraldiken.

Vapenfärgerna blått och guld samt vapensköldens form anknyter till släkten Sparres vapen alltså den tidigare ägarfamiljen på Bro Hof Slott.
 
Vapnet finns bl.a. avbildat vid entréerna samt på speglarna i Spegelsalen.

» Utskriftsvänlig (pdf)...